Dagbok

Dagbok 2010

Söndagen den 26e dec, Annandag jul

A nnandag jul gör sitt intåg. Hemma i Kyrkhult väntar tjugo hungriga hästar på frukost, ska snart ut i kylan och göra dem till viljes, deras vilja är min lag =)

Har jobbat hela julhelgen men har hunnit med att fira med släkt och vänner också. Hästarna har haft ledigt, inte bara p.g.a. julfirandet utan även kylan. I onsdags morse var den -24 grader, tror det är det kallaste jag någonsin upplevt, det kändes så!

Undrar jag om detta blir en vinter som man kommer att tala om i alla tider, eller om den faller i glömska, eller om detta bara är början, att alla vintrar framöver kommer se ut såhär. Den som lever får se.

Ska försöka trotsa snö och kyla idag och träna hästarna när jag sovit klart. Kan nog vara en god idé att longera nu när de stått några dagar, så att de får mjuka upp sig, göra av med eventuell överskottsenergi och röra på sig utan mig på ryggen. Longering är ett helt okej komplement till ridning ibland, man kan variera jobbet på lina ganska mycket också när hästen är väl inlongerad. Jag brukar jobba med tempoväxlingar och växla storlek på volten ofta. Gör man en lite mindre volt så kan hästen få gå kortare och mer samlat, för att sen få gå fram lite mer och öka både voltens storlek och sin ram och gång. Ett sätt är att göra två små volter med en bits mellanrum och låta hästen länga sig på raksträckorna imellan. På så sätt får man själv också flytta lite på sig och hänga med, kan vara bra i denna kylan! Jag jobbar också med att träda över på volten både i skritt och trav när jag longerar, alltså be hästen att flytta bakdelen utåt och gå som i en skänkelvikning. Viktigt då att den inte förböjer halsen inåt och faller iväg på ytter bog. Gör den det så får man använda en inspänning på ytter sida för att balansera, men kan också exprimentera lite med sin egen position. En annan bra övning på lina är att på en liten volt, ca 6-8 m göra travupptag, hästen ska då trava igång kort och samlat, sen sakta av igen efter några steg. Viktigt att göra lagom många repetiotioner, gärna jobba i intervaller.

Längtar redan efter bar mark och bra underlag på ridbanan... Vill träna galopparbete och hoppning. Har i allafall löst anläggningskort i Olofström från och med nyår, får försöka köra ut ett par gånger i veckan så att det blir lite ordentligt tränat mellan varven. I mitten av januari kommer Mats Silfver ner och håller hoppkurs i Mörrum. Jag ska vara med med både Zorro och Melvin så det skadar inte om de hoppat och galopperat en del innan dess.

Vi såg Melvins pappa Maloubet på tv förra helgen, från tävlingarna i Olympia, London. Peder Fredricsson red honom i en 1.50 klass. Var kul att se, han är stilig och Melvin påminner en hel del om honom. Återstå att se om hoppförmågan har nedärvts, verkar lovande det lilla vi sett hittills i allafall.

Nu är det dags för mig att packa ihop.

God försättning önskar jag alla.

Tisdagen den 21e december

Ännu en gnistrande kall vinternatt. Fullmånen lyser över snön, det är tyst och fridfullt, stämmningsfullt och framförallt kallt som tusan!

Julveckan och jag jobbar fem av sju nätter, snart klar med nummer två. Är ovanligt pigg och har så varit i flera dagar (och nätter). Vet inte vad energin kom ifrån men plötsligt kände jag inte mig trött längre, och det var enkelt och roligt att göra saker igen.

Jag har tränat Zorro och Rialto i den djupa snön ute på åkern. Ganska lyxigt, som att träna cavalletti hela passet, utan att bära fram en enda bom =) Red Melvin med en dag, Rui är förkyld så jag passade på. Det har blivit sådan skillnad på honom det senaste halvåret, mjukare och smidigare, på hjälperna. Rui har verkligen gjort ett kanonjobb de perioder han har tränat honom. Att se dem jobba tillsammans är en fröjd, och jag kan bara konstatera att snart är han längre utbildad än Zorro...

Jag hittade en skiva med bilder på Rialto då han reds in, när jag städade kontoret här om dagen. Roade mig i går natt med att göra en liten bilderbok som beskriver förloppet. Gå in under "träning av hästar" så hittar du den där i undermenyn.

Jag har också gjort något modigt, jag har höjt priset på ridlektioner och träning av hästar inför nästa år. Prissättning handlar om två saker: att jämföra sig med konkurrenterna men framför allt att sätta ett värde på det man har att erbjuda. Det sägs att inget är så svårt som att sätta en prislapp på sig själv. Jag har studerat företagande och marknadsföring för några år sedan och vi har pratat en hel del om ämnet under utbildningen för Christina.

Jag har haft samma pris på ridlektioner nu i ett par år vill jag minnas, alltså sedan innan jag blev diplomerad efter min utbilding. Jag har lagt ut ungefär 100 000 kr på den utbildningen och den har gjort mig till en mycket kunnigare ridlärare och hästmänniska. Jag lägger löpande mycket pengar på egen träning för kunniga tränare, bara i år har jag ridit för Anja Beran från Tyskland och Paul Belasik från Amerika, kurser som kostat en bra slant men som varit givande på många plan. Jag har också tränat regelbundet för Mats Silfver i hoppning under våren och sommaren, som ni säkert förstått att jag varit otroligt nöjd med.

För att kunna sätta en prislapp på mina lektioner i ridskolan har jag först och främst jämfört med kringliggande ridskolor, vad de tar för ridning i grupp. Jag ligger nu med nya priserna ganska lika för vad de tar för en vanlig juniorlektion, där de är max tio elever åt gången. I Olofström kan man rida i en specialgrupp med max sex elever, då kostar det betydligt mer. I mina grupper är normalt fyra eller fem elever i var grupp, i enstaka fall sex.

I slutändan är det alltid i eleven som fattar beslutet vad den vill betala för. De som känner att de verkligen vill lära sig om hästar och ridning, och delar den syn på ridning som jag lär ut, vilket sannerligen inte lärs ut överallt, får avgöra. Och i många fall så är det inte en fråga om att ha råd, utan ifall man vill ta sig råd. Jag har också blivit några år äldre och klokare, jag har lärt mig att sätta värde på det jag gör och kan. Jag har lärt mig att acceptera att man inte kan möta allas behov och passa alla. Det är en stor och viktig insikt eftersom man då behåller de elever som verkligen är intresserade av det man har att erbjuda, vilket i sin tur gör det roligare och mer stimulerande att jobba. Man känner att man räcker till.

Det är vinteruppehåll och de flesta av ridskoleponnyerna är lediga. Jag är ledig de kvällar i veckan jag brukar stå på ridbanan och hålla lektioner. Men allt annat arbete kvarstår, ibland känns det som att det enda jag gör är att köra ut kärror med hösilage i snön till hungriga ponnyer och hästar, mocka frusen bajs och köra vatten till frusna vattenkar. Vissa kvällar kör det ihop sig, någon hösilagebale som är svår att öppna, fruset hösilage som inte vill lossna, frusna fingrar och tår som gör ont, snön som yr igen spåren mellan hagarna så att det knappt går att ta sig fram med skottkärran, saker som gör att de vanliga rutinerna tar evigheter och man undrar om man ska hinna hem innan det är dags att börja på allt igen.

Men så finns det stunder då det är så otroligt vackert och rogivande att göra samma saker. När man hälsas av glada ponnygnägg, när man känner sig varm och go i overallen, när det knarrar så mysigt under skorna i den kalla snön.

Tre dagar kvar till julafton, hoppas ni alla får en fin jul med glädje och gemenskap. Ge era hästar en extra klapp och en extra morot när det är jul, det är de värda!

Fredagen den 17e december

S å här en vecka innan julafton känner man att året börjar gå mot sitt slut, och man börjar i tankarna summera året som gått.

Har under flera veckors tid känt för att göra så lite som möjligt, helt enkelt avrunda och avsluta detta året.

Varga-vintern slog till med besked, kom en månad tidigare än förra året och jag har en stark känsla av att detta är bara början. Men jag var beredd och jag har rustat med flera par bra vinterstövlar, varma sockar och vantar i massor och två par varma overaller. Så mig går ingen nöd på. Förra vinterns långdragna kyla gav många tillfällen att öva och lära sig knep som t.ex. att dra vattendunkarna i pulka i stället för att bära i kannor. Önskemål inför nästa vinter är dock ett färdigt stall hemma på gården och ett garage till bilen.

Traktorn Buster som ni ser på bilden har blivit en i familjen. Snöskäret har hunnit gå sönder två gånger på några veckor och idag ville inte Buster jobba alls så här finns utrymme för vissa förbättringar...

Jag skulle inte ta emot fler träningshästar i år efter att Isak åkt hem, var det tänkt. Fick dock en förfrågan som jag inte gärna ville tacka nej till. Min vän Rialto som jag red in för tre år sen skulle sättas igång och Rialto är en rolig och speciell häst som jag mer än gärna tog mig ann igen. Efter att ha gått i hagen i tre år var det i stort sett bara att ta tyglarna, sitta upp och rida. Ur kondition och utan muskler, men dansar fram i snön och lyssnar till minsta signal, tuggar mjukt på bettet med spetsade öron, söker sig till handen, böjer och ställer mjukt åt båda sidor och flyttar sig för minsta skänkelhjälp. En ren fröjd att rida, en häst som trivs med att jobba, och ett utmärkt kvitto på ett väl utfört jobb. *stolt*

Vigdis mår bra med sin bäbis i magen och sin enormt tjocka islandshästvinterpäls. Vi jobbade lite på banan här om kvällen. Hon går bra att hämta i hagen, står still när jag tar på grimman. Ganska lugn i stallet, vaksam men står still vid beröring över hela kroppen. Tyckte det var lite skoj att komma upp på banan. Hon lät mig jobba på töm utan några större invändningar, frustade nöjt och gick fram i båda varven utan att spänna sig. Ville till en början vända upp mot mig varje gång vi stannade, men till slut vågade hon stå kvar och låta mig klappa över rygg och bakdel sen sätta igång framåt igen för en lätt smackning. Jag är nöjd med lite till en början, vad man betraktar som lite för en vanlig hästkan vara enormt mycket för en annan häst. Nu kan vi låta allt ta precis den tid det behöver ta, och det kommer ett bli bra. Vigdis är en klok och vacker häst, och hon kommer att bära mig fram i en flott tölt en dag.

Det har varit riktigt kallt nu länge. Mycket snö och mycket blåst. Jag har ridit Zorro en del men det måste broddas och ända får man ta det lugnt. Jag längtar redan efter att kunna jobba mer i galopp, och hoppa som är så kul. Tänk den som hade ett ridhus. Att galoppera i snön på åkern är med kul, men när det är minus 10 grader och snålblåst så känns det skönare att stanna inne, elda i vedspisen och dricka glögg. Det känns som en fullt tillräcklig utmaning att klä på sig flera lager kläder för att sköta nödvändiga sysslor som att fodra, släppa in och ut, mocka och köra vatten. Det tar sin tid det med när man är klädd som en michelingubbe och ska pulsa fram i snön.

I det stora hela gillar jag dock skarpt rådande vinterväder, och jag vet att det kommer en vår tids nog.

Söndagen den 12e december

En strålande vinterdag, iskall, julig och väldigt vacker. Julskyltning i Kyrkhult. Jag, Isabelle, Matilda och Pia hade ponnyridning i byn med Pontus och Polly, som vi pyntat med renhorn och röda sidenband. Sen gick vi med i luciakortegen genom byn på kvällen. Bella red på Tilda, Hannes på Polly, Tilda på Karat, Linnea på Vendetta, Matilda på Pontus, Isabelle på Juliana och Lina på Cockie. Det gick jättebra, fast några frös förfärligt. Själv var jag varm i min goa overall, se och lär barn!

Tack alla som hjälpte till och tack ni härliga ponnyhästar för all glädje ni ger oss!!

Tisdagen den 7e december

Detta lilla underverk tillhör numera mig, min julklapp till mig själv. Welsh Mountain hingsten Stings Sachs, född april 2010. Sach är gulbrun med fyra vita strumpor och bläs, och söt som en dröm. Vi trotsade hala vintervägar för att hämta Sachs i Gustavstorp och väl hemma hälsade han nyfiket på sina nya kompisar Tingeling, Isanne och Julius. Isanne som har samma färg tog direkt hand om honom. Tingeling gillade inte konkurensen om att vara minst och sötast och var därför sur till en början. Julius föltuggade ängsligt mot den lille nykomlingen som räckte honom till bogen =)

Sachs är e. Molstabergs Soprano, en jättefin gulbrun hingst och undan Voermanhofs Delight - Springbourne Claret

Att få äga en liten welsh mountain har länge varit en dröm för mig, nu får jag chansen på riktigt att bekanta mig med denna vackra ponnyras.


Söndagen den 5e december

Olle är utlånad på foder till Emmi i Sölvesborg. Lycka till båda två =)

Onsdagen den 24e november

November slog till med riktigt busväder. Vi har några dagar bakom oss nu med väldiga mängder regn och snöslask och nu igår kväll snöstorm med klass två varning. Snö som yr från alla håll och landar på en mark som står under vatten på de flesta ställen. Tuffaste tiden på året för oss hästmänniskor, en tid när man fryser om fingrarna så man tror de ska trilla av varje gång man fodrar, en tid när de vanliga rutinerna tar dubbelt så lång tid som vanligt och inga kläder tycks hålla tätt några längre stunder.

I söndags höll jag hopplektion i regnet, kanske sista för i år om banan fryser och blir hård nu. Alla ponnyerna var jätteduktiga. Texas har lärt sig så mycket i år när Sandra ridit honom, han hoppar nu bana lätt som en plätt. Bella red Polly som hoppade som aldrig förr, den ponnyn är underbar! River hon så är det med magen =) I går kväll var vi tappra och körde på med lektionerna trotts ihållande regn som under sista timmen övergick i snöfall. Nu lovar de dock mer snö och ihållande kyla, så förhoppningsvis kommer lektionerna denna veckan och nästa att flyta på utan större bekymmer. Med snö och kyla blir ridbanan fin, det måste bara vara kallt nog att slippa den eländiga kramsnön som klumpar sig under hästarnas fötter.

Rui kom i torsdags kväll, lagom till det hemskaste vädret, stackars honom. Hemma på gården har det påbörjats takbyte som ses på bilden. Jättekul när de kom igång, verkligen. Mindre kul när första fakturorna på arbetet ska betalas, och mindre kul med det här vädret utan riktigt tak på byggnaderna. Hoppas på kylan nu så att det torkar upp och de kan göra klart så fort som möjligt. Jag vill så mycket och tycker inte om när saker tar tid.

På bilden syns också Tingeling, Julius och Isanne, de små som går hemma hos mig. Alla andra står hemma hos mina föräldrar. Vanda har flyttat till Ingelsta och bor hos en snäll familj där som förhoppningsvis ska trivas med henne. Olle ska lånas ut på foder om lite drygt en vecka, över vintern, till en tjej i Sölvesborg. Hoppas de får kul ihop och att de lär sig saker tillsammans. Bella har ridit Olle i grupp några gånger nu på första måndagslektionen, så att han ska vänja sig vid att jobba i grupp tillsammans med de andra ponnyerna. Han har varit lugn och duktig, inte brytt sig när han kommit nära ston heller, duktig pojke!

Det går mot jul, nästa vecka är sista veckan med ridlektioner innan vinteruppehållet. Det är skönt med lite ledigt för att samla nya krafter inför nästa termin och göra upp nya planer. Det är också en förutsättning när vi inte har något ridhus, dåligt väder och underlag ställer till det och det är svårt att försöka ringa runt och ställa in lektioner med kort varsel när t.ex. en blöt bana fryser till is framåt kvällen och blir oridbar. De flesta ponnyerna går på lösdrift och de mår bra av att ta det lite lugnare under vintern, det kostar dem energi ändå att klara av vintern och kyla. Men jag förstår att många saknar ridingen, och ponnyerna tycker med det är tråkigt att bara gå i hagen hela tiden. Därför finns det ett alternativ för sig som vill rida ändå, som är beredd klä på sig ordentligt, trotsa väder och vind och kanske tvingas ändra planerna ibland. Det går utmärkt att vara medryttare på en ponny i vinter. Du får då komma och rida både lektion och självständigt. Det finns gott om extra tid att pyssla och fixa med "din" ponny och rider du på helger eller under jullovet så är det ljust och går att rida på härliga skogsturer, kanske ta med en fikakorg och rida på picnic i snön. Det är också skoj att låta ponnyn pulsa i djup snö ute på någon åker och kanske prova att åka pulka bakom den. Bara fantasin sätter gränser! Som medryttare rider du dina lektioner själv eller tillsammans med en kompis. Det finns så bra möjligheter att träna på just det du behöver förbättra eller vill lära dig mer om, och du får uppgifter att träna på själv mellan gångerna med din medryttarponny. Alltså har du chansen att ta ett stort kliv framåt i din ridning i vinter i stället för att sitta hemma och sakna de vanliga lektionerna. Läs mer om vad det innebär att vara medryttare på sidan som heter "Medryttare".

På jullovet blir det också dagridläger och någon uteritt, så det finns mycket skoj att se fram emot. Och det är just det man behöver efter dagar som dessa, när det kan vara lite motigt att vara hästmänniska. Men vi är ett tufft släkte, vi kämpar på.

Tisdagen den 9e november

Kycklingjakten

I söndags morse, en kall, klar och frostig novembermorgon, samlades 28 förväntansfulla hästar, ponnyer och deras ryttare hemma hos mig för årets Hubertusritt i Kyrkhult. En brokig skara av islandshästar,varmblod, halvblod, nordsvensk, shire, fjord och ponnyer av olika raser, med ryttare i åldrarna 10 till 50 + tågade iväg ner i skogen på ett led som aldrig tycktes ta slut. Vi red en härlig runda på ungefär en och en halv timme, genom skog, över stock och sten och på grusvägar. Det var tre sträckor med naturhinder uppsatta, som passerades på ett eller annat vis under glada och förskräckta tillrop. Några hästar var gladare och busigare än andra men allt fungerade bra.

Tillbaka hemma ställde den modiga skara som beslutat sig för att prova lyckan i upploppet, upp på bred front längst ner på stora åkern. På "klara, färdiga, RID" for de alla iväg samtidigt, alla med mål att först nå årets jakttrofé, den knallgula kycklingen upphängd på en stolpe ovanför backen. Vilken syn när starten gick, och så det dånade i marken!! Ingen trillade av och sen fick svettiga hästar hö, vatten och äpplen (som Philip tagit med från Äppelgården) medan deras ryttare tog för sig av varm köttfärssoppa och hade en gemytlig stund.

En riktigt lyckad tillställning kan nog alla hålla med om, det gör vi om nästa år!

På bilden ser ni en glad Monika Giselhäll och hennes islandshäst "Faffe".

Höstlovsveckan i övrigt var också full av hästiga aktiviteter. Måndag och torsdag hade vi dagridläger och på tisdagen en liten hubertusritt för barn. Den var också mycket uppskattad med kommentarer som "det roligaste jag gjort i hela mitt liv".

På den ena daglägret fick jag en teckning av mina elever, där de ritat mig, alla mina hästar och så Eira som red på Tingeling. Jag blev jätteglad för en teckningen, ska rama in den och hänga upp den hemma som ett minne. I framtiden ska jag titta på den och minnas alla mina härliga ponnyer.

Jag har haft några stycken träningshästar i höst. Parlino, halvblod tre år som jag jobbat med en hel del hemma hos ägaren i Karlshamn sedan början av året, har varit en period hemma hos oss och ridits igång efter sommarbetet, det har fungerat mycket bra. Samtidigt har jag bekantat mig med den tvååriga spanjorskan Sebring som tränats från marken och förberetts för inridning, också en trevlig unghäst som antagligen kommer att gå lätt att rida in nästa vår. En islandshäst har jag tränat med, en syster till Trölli som hade varit problem med att det bockade, dock märkte jag inga sådana tendenser alls, utan en lättriden häst, mycket lik Trölli både till utséende och att rida.

Nu har jag bara en träningshäst, lille Isak som ska ridas in. En femårig liten islänning, trygg i sig själv och väldigt vänlig och kär.

Jag har haft ett par omgångar praktikanter från hästskötarutbildningen i Olofström. Dock har det varit en hel del bortfall med sjukdom och annat, men ändå skoj att få jobba med folk som vill lära sig mer om hur vi jobbar med hästarna.

Zorro rids ganska sparsamt som alltid när hans matte har tusen andra saker att göra. Vi har i allafall hunnit med en del skoj i höst. Varit två omgångar på pay and jump i Mörrum och tränat upp våra tävlingsnerver. Mevlin har startat sina första klasser också med Rui, första gången var han rätt förvirrad med andra gången var han felfri och klok.

I början av Oktober hade vi besök av Maria Johansson från Kungälv som höll kurs i Working Equitation. Det var skoj och Maria är en underbar person som jag blev mycket förtjust i. Jag var med på Zorro och har hittat en del övningar som jag tror vi kan ha mycket nytta av. Jag har också lagt in enklare WE hinder i ridskoleundervisningen, ungefär var fjärde lektion och det verkar vara mycket uppskattat!

För ett par helger sedan var jag och Zorro uppe i Kungälv och hälsade på Maria och hennes fina hästar för att vara med på kurs för den amerikanske tränaren Paul Belasik. Paul är tränare i dressyr, mycket kunnig och har själv både tävlat och utbildat elever upp till Grand Prix, och även ridit den högre skolan. Han brinner för den klassiska dressyren och höll även ett intressant föredrag om hur den moderna dressyren skiljer sig från den klassiska läran. Det finns såklart många likheter men tyvärr gör jakten på ära och berömmelse, och det spektakulära, att många hästar idag tränas och visas på ett sätt som snarare är skadligt för dem, än gör dem starka och smidiga, som dressyren i grund och botten är till för. Jag och Zorro fick jobba hårt på våra lektioner, med att jag skulle få till en bra sits, och att Zorro skulle hitta en jämnare form och kontakt med bettet. Vilken träningsvärk jag fick! Men det kändes bra och Zorro kämpade tappert på och blev betydligt bättre bara på några pass. Paul var sympatisk och trevlig som person, och mycket engagerad som tränare.

Nu får jag se hur mycket jag hinner rida i vinter och vad väder och vind tillåter. Viktigt är att Zorro hålls igång med mycket gymnastik för att bli starkare i ryggen, och att han håller sig fin i hull och välmående. Jag har fodrat nu ett par månader med en musliblandning som heter Struktur E, från St Hippolyt, som jag blivit återförsäljare av. Jag är hittills mycket nöjd. Zorro som brukar tappa hull och tappa lyster i pälsen vid den här årstiden, är rund och fin med pälsen blank och len som sammet =) Alla ridskoleponnerna får naturmusli från Hippolyt och de är som alltid pigga och friska, och de fullkommligt ÄLSKAR det nya fodret.

Sådär ja, nu har ni fått en ordentligt uppdatering. Strax dags för mig att köra hem från jobbet och morgonfodra hästarna, sen hoppa i säng och sova några timmar. Ha det bra!

Fredagen den 29e oktober 2010

Höstfunderingar

Efter en riktigt vacker höst så har det så vänt och blivit höst "på riktigt". Det betyder korta dagar, att färgerna försvinner, regn och lera i det oändliga.

Dåligt uppdaterat här, kan nog komma att bli bättre nu när jag fått ett nytt nattvikariat. Sitter på jobbet i Urshult nu och ska köra hem om en timme, morgonfodra, hämta min hund och köra hem till mitt stökiga hus. Man sover precis lika gott i ett stökigt hus!

Jag står i ett läge där jag känner att jag vill ta ett stort kliv vidare i min ridning, satsa mer helhjärtat på mig och Zorro ett tag, kanske rent av byta spår ett tag och se vart det leder.

Jag kan ödmjukt erkänna att jag är väl medveten om hur enormt mycket kvar jag har att lära mig om ridning och ridkonst. Det är som att jag bara har gläntat lite på en dörr. Ja faktum är att jag kan inte ens sitta ner i Zorros trav utan att skumpa, och jag är väldigt otränad, blir trött av ingenting.

Å andra sidan kan man tänka sig att det är bra att det finns ett stort utrymme för förbättring. Och att det är väldigt bra och viktigt med den kunskapstörst jag känner, den leder mig vidare.

So long

Tisdagen den 26e juli

Ännu en vecka av sommaren, vädret har vänt och det har kommit ordentligt med regn i helgen. Bra för betet säger vi då, som bryr oss om sånt. Hemma på min gård finns det gott om bete och växtlighet, bara gräsmattan och gårdsplanen skulle kunna föda några ponnyer ett tag. Det är lite värre nere hos mina föräldrar, där är så gott som allt bete slut och träningshästarna står på hö och kraftfoder.

Jag har sålt Breeze i veckan som gått. Han köptes tillbaka av Annika nerifrån Skåne som haft honom tidigare. Känns jättebra! Igår åkte Foggy hem också så en viss minskning av hästantalet har skett, bra när det går på det hållet. Tog hem Melvin från betet i Rönås med i samma veva som Foggy flyttade. Han har tappat en sko så nu måste jag försöka banka dit en, kan bli en utmaning. Har en önskan att jag ska klara hålla igång och träna både Melvin och Zorro nu framöver. Får se om Melvin blir redo att gå kvalitetstävlan i höst, det är nog mest upp till mig.

Hade en häftig upplevelse här om dagen (natten..). Efter att ha ridit frieserhästen Prins varje dag, och i ganska friskt tempo dessutom, så satt jag upp på Zorro sent en kväll, för första gången på en vecka. Oj vad han kändes liten! Och så lättriden =) Visst är det märkligt.

Det funkar bra med träningshästarna. Nordsvensken Granat har jag suttit på och det gick bra. Vackre Love är skoj att rida, han är son till Järvsöfaks och har sprungit in en hel del själv på travet innan han blev ridhäst. Och så store, ståtlige Prins som mest har fullt upp med att hålla koll på allt utanför ridbanan ;) Han går bättre nu och några av knapparna börjar falla på plats. Har jobbat lite över bommar de senste passen, är bra för honom.

Jag har tre timmar kvar att jobba i natt. När jag sovit klart sen har jag mycket som ska hinnas med. Ska köra hem 250 balar hö i hästsläp så det blir nog några vändor. Hinna rida alla hästarna, se om jag kan få dit en sko på Melvin och se hur han känns efter tre veckors vila.

På kvällen ska jag till Mörrum och hoppa för Mats. Får ta det lugnt med min otränade häst som vanligt. Jag är mycket väl medveten om att man bara kan lägga sin ambitionsnivå efter hur mycket tid man har lagt på att träna mellan gångerna... Väldigt lågt då alltså i mitt fall. Konstigt nog brukar min fina häst ständigt överaska mig med att förbättras ordentligt från gång till gång. Ser det som ett kvitto på att Mats träning är utomordetligt bra och alldeles rätt för oss!

På onsdag är det dags för det andra träningslägret och det kommer sex deltagare som ska trotsa det utlovade regnovädret. Vi får göra vårt bästa och ska nog lyckas ha kul ändå!

Nu ska jag sätta igång en film och räkna ner timmarna tills jag får hoppa i säng...

Tisdagen den 20e Juli

Sommar, sol och massor att göra!

Åter tillbaka efter sommarens stora äventyr. Spenderade först några härliga dagar i Falsterbo med familj och vänner, solen stekte och min shopping-lust hade inga gränser...

Sen följde en tripp till Stockholm med Eira och Zorro. Anja Beran (www.anjaberan.de) höll kurs på stall Johannesberg och vi hade äran att få rida för henne. Jag är väldigt nöjd med kursen och imponerad över Anjas tränaröga, att kunna se vad varje häst behöver och hur det ska appliceras. Annars var det inga konstigheter, ett fungerande koncept med gymnastiserande övningar och en tydlig röd tråd från unghäst upp till mer avancera nivå. Precis som trodde så var det mjuk och trevlig ridning, med mjuk hand som tillhör hästens mun och stilla balanserad sits, allt i sin ordning =)

Har hunnit få hem tre nya träningshästar, jättekul. En bruks nordsvensk som ska ridas in, en kallblodstravare som ska utbildas och så Prins, friesern som var här förra året, som ska utbildas vidare. Lite kontraster efter de nervösa inridningshästar jag har här i början av sommaren, omväxling förnöjer.

Nu ska jag ut och börja på dagen, ska jobba inatt så då påbörjas inte arbetsdagen så tidigt. Elin ska komma med sin ponny Caj idag. Hon ska vara med mig och hjälpa mig lite med hästarna några timmar så det ska bli kul med sällskap och hjälp.

I natt ska jag försöka lägga ut fler ridläger bilder och även uppdatera sidan med aktiviteter som är på gång. Jag  tror att hemsidan kommer uppdateras lite oftare nu när jag börjat jobba natt igen. 

Onsdagen den 19e maj

Examens första dag är avklarad. Efter två och ett halvt års studier så är vi plötsligt här. Känns lite kul, men mest märkligt och lite vemodigt. Vi har varit ett så bra gäng, haft så många trevliga stunder, många skratt och lärt oss så mycket värdefullt och användbart. Utbildningen har inspirerat, format och väglett mig på så många sätt.

Vi har haft högsommarvärme (nära på..) här uppe i Gottröra varenda dag hittills och Breeze är vacker och uppför sig bra.
Angelica har sina guldfärgade vackra Blanca med sig och Jill har sin trotjänare det gulbruna nordsvenskstoet Dola.

Idag har vi utfört mini-demos inför en jury bestående av en extern domare samt Christina, som bedömt våra framträdande, kommit med frågor och konkreta tips på hur vi kan bli bättre. Vi har visat tteam ledövningar och olika toucher, bra att fräscha upp minnet lite på det! Jag fick visa mun och öron arbete, något som jag inte jobbat så mycket med tidigare, men nu fick anledning att sätta mig in lite djupare i inför examen, så det det var kul. Vi har även visat arbete vid hand, arbete på lång tygel och longering.

På eftermiddagen har vi blivit bedömda när vi undervisat varandra, även det gick bra för alla. Imorgon har vi vårt sista prov, ett individuellt ridprov där vi själva lägger upp ridpasset som vi skulle ha gjort det hemma en vanlig dag, och vara beredda på att förklara efteråt varför vi jobbar med de övningar vi valt och vara beredda på att svara på frågor från juryn.

Breeze har uppfört sig lugnt och städat hittills, fast alla ston är kära i honom. Han reste bra, äter bra och tar allt med ro så han är mycket trevlig och lättsam att ha med sig. Han har släppt all sin vinterpäls, är blank och har lagt på sig lite hull under de senaste veckornas grönbete. Ridningen funkar allt bättre och musklerna börjar komma. Bitvis är han en "förbaskat grann" häst och jag är inte hela tiden helt säker på att han är till salu faktiskt...

Imorgon efter ridprovet packar jag och kör hemåt. På vägen ska jag plocka upp en ponny. Christinas dotter Vera har blivit för stor för sin c-ponny Lordi så nu ska jag låna honom ett tag och se om han passar i min verksamhet.

I helgen ska jag på tredagars hoppkurs för Mats Silfver, ser jag mycket fram emot. Annars ska jag bara ägna helgen åt gården och träningshästarna hemma. Rui har varit hemma sen i torsdags och han har hållt ställningarna i stallet medan jag varit borta, skönt. Nu hoppas jag att vi ska få lite tid att umgås med varandra också.

Palina fick ett hingstföl tidigt igår morse, en liten skäck med stjärn. Jag verkligen längtar efter att få komma hem och kela med den lille. Nu kan det inte vara långt kvar för Blida heller, åh så skoj!

Dags att packa ihop för ikväll, imorgon väntar dagens prövningar och den långa resan hem. Rullar allt på som det ska så är jag hemma runt midnatt och då är jag nog bra trött, men förhoppningsvis nöjd.

Vi hörs!

Måndagen den 3e maj

Det finns väl ett talesätt som säger att den som har sämst uppdaterad hemsida är den som har mest att göra, eller om det var att den som har finast hemsida är den som har minst att göra i verkligheten... Hur som helst så har verksamheten inte på något sätt stannat av då jag varit dålig på att uppdatera här, utan tvärt om!

Våren är här med besked, hästarna tittar längtansfullt mot gröngräset som växer så det knakar, Polly och Pontus äter under ridbanans staket på knattelektionerna och de lyckliga Blida och Palina som ska ha föl har redan fått gå ut på grönbete. Om en vecka eller två går det att släppa alla, ljuvliga tid!

Det går fort nu mot sommaren och man får ständigt påminna sig själv om att då och då ta en paus för att faktiskt också njuta av denna vackra tid. Och jag njuter, även om det är mycket att göra och många bollar i luften så är jag så glad och tacksam över allt det fina i min vardag, med mina härliga hästar och alla trevliga människor. Och jag är tacksam att jag har förstånd nog att vara tacksam.

Ibland skänker jag en tanke åt dem som inte fick vara med denna vår, som inte fick smaka det första gröna vårgräset ännu en gång... Vår käre Tarzan, och Karins lovande unghästar Thor och Thengill som så tragiskt fick tas bort efter en knäskada och tarmvred. Men så är livet, herren tar och herren ger.

Jag kan tyvärr inte ge er mycket mer uppdatering än så här just nu, även om det hänt och händer mycket precis hela tiden. Klockan är runt midnatt och egentligen skriver jag körjournal från förra året, dags att lämna in bokföringen till revisorn imorgon.

Hur som helst har jag äntligen satt ihop datum och info om sommarens ridläger, som jag vet är efterlängtade. Så tveka inte, anmäl er och unna er något kul =)

Vi hörs!

Onsdagen den 7e april

Hej!

Det snurrar på nu, tiden tycks gå fortare och fortare i takt med att dagarna blir längre, lite bakvänt. Påsken har susat förbi. Jag trodde en kort stund att jag skulle få mer tid över när mitt vikaritat på jobbet var slut och jag fick börja som timvikarie igen, men det verkar inte så...

Jag ska försöka ge er uppdatering fast jag borde gå ut och kvällsfodra med en gång. Ska jobba 7-16 imorn så det bir till att stiga upp tidigt. Sitter hemma hos föräldrarna och en något otålig Eira körde precis in nosen under min arm för att fråga om vi inte ska gå ut snart och göra klart.

Igår lördags trillade jag av för första gången på riktigt länge. Melvin var pigg och yster och en härlig kombination av otålighet efter att ha fått en tappsko ditbankad, lite tidspress för att hinna rida innan påskmiddagen hos mormor, småblåsigt vårväder, ett par veckors överskottsenergi, en riseldande granne och en annan häst som löshoppade uppe på ridbanan, gjorde att han hade lite svårt att stå still när jag skulle sitta upp nere på gårdsplanen. Jag var iallafall snäll nog att be pappa hålla Breeze åt Julia så att han stod still när hon skulle sitta upp =) Av slarv och nonchalans lät jag Melvin skritta ett par steg runt mig medan jag satte foten i stigbygeln för att svinga mig upp, och iväg bar det... Några steg i trav och sen bockspång efter bocksprång upp längs grusvägen. Min genomsnälla unghäst, min mönsterelev, hade förvandlats till en skuttande känguru! Jag kravlade mig upp i farten och klamrade mig fast allt vad jag kunde, tittade ner på grusvägen och konstaterade att den såg hård och otäck ut, höll mig kvar en bra bit till. Halvvägs upp till ridbanan segrade dock naturkrafterna och jag gjorde en stilig volt över Melvins huvud för att landa på fötterna framför honom på vägen, fortfarande med båda händerna i tyglarna. Han såg myckt förvånad ut och gjorde halt när jag sa "Ptroo, nu räcker det!" Sen ledde jag honom tillbaka och pappa frågade med skämtsam ton "Vilken häst var det jag skulle hålla..?" Så fick han hålla i medan jag gjorde en mer korrekt uppsittning, och vi kunde skritta iväg lugnt och städat på lång tygel. Jag kände mig otroligt nöjd och misstänkte för en stund att jag nog är släkt med stålmannen i allafall =)

Igår var ännu en härlig vårdag då jag fick ovanligt mycket gjort. Anna och Bella var här på morgonen och tillsammans med dem spännde jag och mamma Foggy för vagn för första gången. Vi repeterade först en del av det han tränat innan, länkar med svängel och sen fasta skaklar. Han tog det med ro som alltid och efter att ha kikat och lyssnat på vagnen lite så fick han få ett par varv i skaklarna medan mamma och Anna höll dem en varsin sida, Bellan höll i tömmen och jag gick vid huvudet. Sen spännde vi för och han klarade det galant. Han stannade de första hörnpasseringarna och såg lite förvirrad ut, men gick fram igen efter lite beröm och ny uppmuntran, och efter några varv klarade han att svänga på ett bra sätt utan att bli fundersam.

Sen höll jag en extra lektion i vårsolen för några ridsugna barn. Efter det red jag Breeze, han var ovanligt lugn och kändes lite trött efter cavalletiarbetet kvällen innan. Vi klättrade lite i backarna på bortersta åkern med fick skippa galopparbetet som jag planerat, han orkade helt enkelt inte. Efter lunch hann jag med något så unikt som en snabbstädning hemma och tvätta en maskin jeans innan kvällens lektioner. Alla knattar och steg två har ridit i skogen denna veckan så det har varit kul och lättsamt. Ponnyerna älskar det och Eira med såklart som får traska med.

Igår kväll var jag i Mörrum och hopptränade med Zorro för Mats Silver. Jag är supernöjd med träningen och det enda som stör mig är att han hållt träningar där så länge utan att jag har pallrat mig dit för att prova. Vi fick jobba mycket på marken, men hörnpasseringar, skänkelvikningar i skritt, galoppfattningar och lite byten. Hela tiden med fokus på balans, enkelhet i hjälpgivningen och självbäriga hästar. Hästarna skulle ridas med mjuk sits, öppen naturlig form och lätt tygelkontakt. Helt min melodi och jag kunde se på de andra ekipagen i gruppen, som ridit för Mats länge, att det ger resultat. Sen hoppade vi en linje längs en långsidan med litet räcke in (galoppcavaletti), två galoppsprång, oxer, ett galoppsprång och litet räcke ut. Jag har aldrig hoppat något liknande med Zorro, som ju faktiskt nästan bara är travhoppad på enkla räcken. Övervägde en kort stund att berätta för Mats att vi aldrig gjort något, men tänkte sedan att jag skulle minsann inte gå in i min gamla roll och stämpla mig själv som gruppens fegis redan första lektionen. Så jag sa inget, fattade bara galopp och styrde in. Zorro kikade lite, krånglade lite med sprången imellan men tog sig igenom ganska enkelt. Lite krokigt och vingligt in men han bjöd och hoppade var enda gång. Efter hand längde han oxern och den var nog en och en halv meter som mest. Sen satt jag av och de andra fick hoppa ännu längre... Zorro fick mycket beröm av Mats för att han var hinderklok, hoppade bra och hade en fin galopp. Jättekul! Så det här ska vi fortsätta med, denna platsen släpper jag inte för det här vill jag inte missa!

Idag har vi haft dagläger här. Vi har tränat ledövningar med olika "skrämmselhinder". Vi har gått igenom lite inlärningspsykologi för hästar, ledpositioner och sen tränat hinder som plast på marken, gå genom trånga passager, på träbro, under fladdrande skynken och genom vatten. Allt med fokus på att hästen ska förstå och tycka att det känns okej, inte bara vara "lydig". Det har fungerat finfint och på bilden ser ni Sandra som har guidat Texas upp på bron och stoppat honom där. Han ville knappt gå ner ena gången, utan stå kvar som herren på täppan =) De hästar som fick vara med och träna var Melvin, Fiona, Texas, Karat, Pontus och Blida. Tro det eller ej, men mest skeptisk var den lille Karaten, som behövde lite mer övertalning och tid än de andra. Med lite positiv förstärkning i form av havre efter väl utförd uppgift, tyckte han dock att övningarna hade sin tjusning.

Nu ska jag gå ut och fodra så att jag kan styra hemåt och hoppa i säng innan midnatt. Klockan sex imorgon ringer klockan och det blir en lång men förhoppningsvis rolig dag.

Adjö!

Lördagen den 27 mars

Så fick den äntligen erkänna sig besegrad, den långa, kalla och ihärdiga vintern.

Våren som kommer med värme, fågelsång och ljumma vindar ger en fantstisk känsla av välbehag och hopp. Det är få saker som går att jämföra med de första vårdagarna faktiskt... De första fikapauserna någonstans i lä i solen, de första ridturerna utan jacka och vantar.

Med våren kommer också snösmältning, lera, tjällossning på grusvägarna, hårfällning och hästar som ser mer ut som lermonster, men det är det värt.

Rui åkte hem i förgår och nu är alla hästarna nyskodda och verkade. Tingeling har precis flyttat hem till mig och går med Julius och Isanne igen. Hon verkar trivas och har inte rymt ur hagen ännu, Polly accepterar med en suck att hon är borta.

Idag har jag och Elin farit runt lite. Vi var i Asarum och tränade en sprallig Parlino på förmiddagen, han hade nog lite vårkänslor han med. Det går framåt med hans träning, han förstår alla övningar bra, är inte fullt på pillrig med att stoppa allt i munnen längre, och Ursula har börjat hänga på honom utan några reaktioner. Kul!

Efter lunch var vi i Tingsryd hos Ann-charlotte. Snön hade äntligen smällt undan på den lilla banan så hon red på Lady och hennes flicka Erica red på gamle araben Flane. Vi jobbade med lite grundläggande lydnad på marken först, gå, stanna, rygga, med focus på vilka signaler de ska använda och i vilken ordning, för att sedan kunna ta med sig det upp på hästryggen.

Jag var flitig på kvällen när vi kommit hem, borstade hästar så att leran och håren rök och hann med att jobba både Breeze, Zorro och Melvin en stund var. Breeze behöver börja jobba med mer galoppen, som han har svårast att orka hålla en bra takt och att bära sig. Det är lite utmaning då han är ganska lågställd men galopperar ganska stort och luftigt. Han tappar balansen och blir hög i hals och nacke, sänker ryggen lite. Jag kan inte avlasta i lätt sits då han blir för framtung, utan får försöka att sitta men inte för tungt, behålla ganska lång tygel och fokusera på takt och balans. Får ge det ett tag och se hur det utvecklas, skönt i alla fall att äntligen kunna jobba med galoppen efter vinterna halka och hårda underlag.

Planen är att ta med Breeze till Stockholm i slutet av April, för att se hur han funkar hemifrån och få lite tips om hur jag kan lägga upp hans arbete. Han har fått lite vårkänslor och har lite svårare att hålla fokus, men uppför sig fortfarande väl. Jag funderar på att ta ut massör med ganska snart, är en del saker i hans kropp som jag undrar över.

Zorro är i gott hull, är lycklig över att slippa täcket, alltid helt täckt av lera och ser stark ut i kroppen. De får extra b-vitamin nu inför och under pälsfällningen, och jag tycker han ser fin ut i pälsen där under allt dammet. Han funkar bra i ridningen, går fram allt stadigare, är pigg och lyhörd.

Rui har ridit Melvin en hel del under sin månad här och nu ska jag göra ett tappert försök att hålla igång honom tills Rui kommer tillbaka i maj. Vi har varit i Olofström två gånger de senaste veckorna och fått hjälp av Fredrik Albin att hoppa honom för första gången. Det har fungerat suveränt och han har fått så mycket lovord för sin förmåga och sitt kloka sätt, kul! Jag har varit med på Zorro skaffat mig lite träningsvärk med. Fredrik har tjatat och tjatat på mig att hålla mig mer upprät och få tillbaka axlarna och jag tycker det känns skillnad på Zorro nu. Sista klarade han att länga traven mer än någonsin på långsidan i det stora ridhuset, rytmiskt och i balans, en härlig känsla. Vi har travat mycket bommar och fick travhoppa räcken. Några språng blev hyffsat bra och Zorro försöker hela tiden med spetsade öron, vi har roligt.

Jag jobbar min sista helg här nu innan jag slutar mitt nattvikariat och går tillbaka som timanställd. Det blir ett par riktigt fattiga månader att vänta innan jag har blivit lovad sommarjobb. Men mindre jobb betyder mer tid. Jag har i nuläget inga hästar i träning heller, dock en hel del som vill lämna men har väntat på vårens intåg. Det känns väldigt ovant och lite konstigt med så lite arbete att vänta, men jag tror att det finns en mening med allt och ska försöka njuta av att för en gångs skull inte ha för mycket att göra utan ganska lagom. Att för en gångs skull kunna lägga tid och fokus på mina egna hästar är en lyx och det känns bra.

Jag har en rad aktiviteter på gång som kommer ut på hemsidan den närmaste veckan, saker som jag planerat länge men har varit tvungen att vänta med på grund av vintern och att jag inte riktigt vetat vad som skulle hända med mitt jobb. Men nu vet jag, så håll koll...

Bara en vecka kvar till påsk. Sen fyller jag 25 i mitten av April och veckan efter det ska jag upp till Stockolm, mycket roligt att se fram emot!

Tisdagen den 9 mars

Hej!

Nöjd kan jag konstatera att kl är halv fem på morgonen och jag har lyckats hålla mig pigg hela natten på jobbet. De senaste månaderna har varje natt på jobbet varit en kamp mot sömnen och jag har inte orkat förmå mig göra något annat än att titta på tv, inte ens uppdatera dagboken har jag orkat... Men nu äntligen har jag en känsla av att energin börjat återvända, tillsammans med våren och fågelsången =)

För att hitta mer enerig har jag försökt sova ordentligt, jobba lagom hårt och äta nyttigt. Jag har försökt undvika att använda kaffe som enda energikälla, t.ex. stoppat i mig en frukt då och då. Jag har också gjort en energi och utrensningsdryck av Himalayasalt. Saltet som är rosa till färgen finns att köpa både för hushållsbruk och i saltstenar till hästarna. Till skillnad från det renade saltet som man brukar köpa, så innehåller detta en stor mängd naturliga mineraler. Enligt ett recept på baksidan av påsen har jag blandat så mycket salt med vatten att lösningen blivit mättad. Detta förvarar jag i en liten glasburk och varje morgon dricker jag ett glas vanligt vatten med en matsked av saltlösningen i. Kanske är det inbillning men jag känner mig piggare och starkare, och då kan det ju kvitta om det är saltet eller som jag inbillar mig!

Säkert har vårsolens första strålar också givit en extra energikick. Snödrivorna smälter för varje dag och man kan höra fågelsång. Så trots att det fortfarande är ordentligt kallt emellanåt, så känns det att våren är påväg.

Vi är redan inne på fjärde veckan med ridlektioner och har börjat komma igång ordentligt, de flesta elever har hittat tillbaka till sina vanliga grupper och ponnyerna är tillbaka i rutinerna. Varje kväll när det är dags för ridskola så flockas de innanför grinden och det är kamp om vilka som ska få stoppa ner huvudet i en grimma och följa med till stallet. Polly har kommit igång på allvar och far omkring som en liten dracell-kanin på ridbanan. Härligt att se henne jobba igen och lilla Tingeling får vi stänga in i en box, annars kryper hon genom staketet och in på banan för att vara med.

I takt med att snön smälter blir ridbanan bättre och bättre och vi har kunnat börja så smått med galopp och cavalettiarbete igen, vilket hästarna gillar, och en annan märker hur taskig kondition man själv har...

Buddy åkte hem till Göteborg i söndags, jag hoppas så att det kommer att fungera bra med honom där. Jag är mycket förvånad över vilka framsteg vi gjorde tillsammans på de tre månader han stått hos oss. Han har utvecklats till en riktigt trevlig liten ridhäst, ett rent nöje att jobba med.

Evelina är numera ridhäst och är kvar denna veckan ut.

Foggy har fått Lina som medryttare och hon rider honom fint och pysslar med honom. Han fjäskar för henne och verkar trivas med den extra uppmärksamheten. Vi har också jobbat vidare lite med hans inkörning, tömkört och dragit lösa skaklar, helt i godan ro utan reaktioner. På min gamla loge har jag hittat ett par rejäla och fina fasta skaklar som jag tagit ner till ridbanan. Vi har fått låna en fin bröstsele av Lotta i Elleholm när vi var där och hämtade halm förra veckan. Så nu behöver vi ett par tillfällen då vi är några stycken medhjälpare så att vi kan träna honom med de fasta skaklarna och lite tyngd bakom dem, sen är det dags för riktig vagn =)

Det går också framåt med Fiona, den äldsta av de gula ponnyerna som blir fem i vår. Jag och Elin har tömkört henne några gånger, vant henne vid utrustning och i fredags hängde Elin på henne och satt upp för första gången. Fiona gillade mutorna och tyckte det kändes okej att ha ryttare på ryggen, kanske hjälper det att hon stått och tittat på så många ridlektioner nu att hon anande vad som var på gång..? Fiona är en känslig och energisk ponny med den där extra lilla gnistan i. Jag tror hon kommer att bli ganska lik Vendetta att rida, förhoppningsvis lite bättre på att stanna och stå still.

Zorro och Melvin har kommit tillbaka till stallet efter att ha stått hemma hos mig mest i vinter. De rids nu lite mer igen och Zorro är glad över att börja träna mer verkar det som.

I lördags var jag och Rui hos en före detta jobbarkompis till mig som ordnade en massage clinic. En duktig massör som heter Anna Johansson kom dit och höll föredrag om olika problem som hon stöter på i sitt jobb, samt visade massage och lite enkla stretchövningar som man kan göra hemma. Massagetypen kallas för genuin svensk massage och jag tyckte det var intressant och lärorikt. Jag vill gärna ta ut Anna längre från i vår när mina hästar är mer igång, för att känna igenom dem och se så att allt står rätt till.

Under föredraget pratade hon en hel del om hur vi påverkar hästens kropp när vi rider och tränar den. Det är intressant, för med alla olika läror som finns, och olika åsikter om träningsmetoder och utrustning, så är det svårt att veta vad man ska tro. Som kunnig massör får hon dock se vilka effekter olika typer av träning och utrustning ger på hästens kropp. Som exempel hävdade hon att huvudvärk är vanligt bland hästar, t.ex. spänningshuvudvärk som följd av att hästen gått och bitit ihop när den inte trivs med bettet eller ryttarens hand. Personligen är jag ganska säker på att för mycket fokuserande på hästens huvudposition, för ensidig formgivning av hals huvud och nacke, samt felaktig ridning av hästen "på tygeln" måste ge samma tråkiga effekter.

Hon nämnde också att det är vanligt med ryggont och ömma ryggmuskler samt påpekade att moderna sportsadlar, typ hopp och dressyrsadlar, bara är gjorda för att sitta i max ca en timme åt gången, eftersom de ger en ganska liten belastningsyta och inte sprider ryttarens vikt så mycket. Punkttryck på en muskel under för lång tid ger en skada på muskeln. Hon tyckte alltså det var fel att använda en sadel av engelsk modell för att rida ut i skogen i flera timmar, eller för den delen av ridskolehästarna som ibland går uppåt tre timmar varje dag.  Frågan lyftes också om bomlösa sadlar, men Anna föredrog en väl passande bomsadel, då hon sa att de flesta bomlösa sadlar inte alls sprider ryttarens vikt vidare väl.

Efter dessa kloka ord kan jag bara fortsätta att tjata om den stilla och balanserade sitsen som jag förespråkar, att sitta lätt i hästens rygg med vikten fördelad mellan sittben, lår och fötter och att ryttaren hela tiden håller sin egen balans ovanpå sina egna fötter och håller sig upprät. Det bör man tänka på innan man jobbar för mycket med sits och vikthjälper, att man ska vara försiktig med att lägga mer tryck än nödvändigt på hästens ryggmuskler, som redan bär oss.

Jo, jag vet att jag tjatar lite, men är man "tjatarn" så är man =)

Nu är det två timmar tills jag får fara hem från jobbet, direkt hem till en säng full av hundhår och överlåta allt arbete med hästutsläpp, fodring och mockning till min duktiga och snälla pojkvän. Lyx. Sen när jag stigit upp och fixat lunch ska jag rida några timmar och sen hålla lektioner hela kvällen. Det ser jag fram emot.

Vi hörs!

Onsdagen den 24 februari

En fantastiskt vacker vinterdag där solen letade sig fram för första gången på länge. Vi har haft dagridläger med glada små tjejer som lekt i snön, ridit och pysslar med ponnyerna. Efter makaroner och köttbullar till lunch fick de lära sig om hästarnas olika färger och fick se både fläckiga och prickiga hästar i mängder. Sen bar det av på tur ut i snön, ponnyerna fick pulsa fram och jag kommer nog att ha träningsvärk imorgon efter att ha pulsat med. Till och med Eira var trött efteråt!

Efter att alla barn åkt hem och hästarna ätit en stund så red jag, Elin och Sinead ut en liten sväng och lät Breeze, Buddy och Foggy pulsa i den allra djupaste snön på åkern, och klättra i backen. Jag red Foggy, som på undrade ett par gånger om jag verkligen menade allvar med att han skulle bära mig i den djupa snön, men sen kämpade han tappert på och på vägen hem var han riktigt pigg.

Elin hjälpte mig att träna en väldigt pigg Evelina med efteråt. Vi fick jobba länge från marken men sen kunde jag sitta upp och hon var avspänd och fin att rida. Travade för första gången och hon smög in i lite galopp och lite av varje men det gick bra. Kul!

Imorgon är det full fart. Jag ska till Asarum och träna Parlino på förmiddagen, sen hålla lektion vid tolv här hemma och efter det ska jag köra ner till Malmö och hämta Rui. Äntligen!

Vi ska unna oss en ledig helg i Göteborg med hästshow, hotell, god mat och trevligt sällskap, det ni!

Sen kommer jag tillbaka hem för nya tag, och tro mig, våren kommer snart!

Tisdagen den 16e februari

Jag känner att jag måste skriva något här innan jag blir utnämnd till årets sämsta bloggare..

Vintern håller i sig men vi går mot ljusare tider och visst märks det. Ibland sjunger fåglarna för oss och faktiskt har några av hästarna börjat släppa vinterpälsen.

Denna veckan har vi börjat med ridlektionerna igen och det känns kul men lite ovant. Ponnyerna är pigga och förstår inte alls varför vi ska "mjukstarta" och ta det lugnt på lektionerna.

Ridbanan är skottad och saltad men det lyckas komma ny snö hela tiden. Det är viktigt att den hålls i okej skick nu så att lektionera kan hållas och hästarna tränas. Underlaget är okej men lite hårt och stumt, jag märker på hästarna att de rör sig extra försiktigt. Det är också lite svårare att rida när man måste ha tjocka kläder, klumpiga skor och vantar.

Denna veckan jobbar alla grupperna med sits och balans, både för att komma igång och mjuka upp kroppen, och för att det ska vara enkla pass för hästarna som har vilat mycket de senaste månaderna. Nu gäller det att de får komma igång och in i rutinerna igen, jag vill att de ska tycka det känns okej och lite roligt, och vill undvika att de får träningsvärk och känner sig stela.

Vi har fortfarande minst en månads vinter framför oss med kyla och hård bana, så mycket fokus kommer att läggas på mjuk ridning i lugnt tempo där vi jobbar med detlajer i sits och hjälpgivning. Jag hoppas att eleverna kan se nyttan och nödvändigheten i det. Och håller ni ut, så lovar jag att vi kan jobba lite extra med galopparbete, bommar och hoppning längre fram i vår!

Alla hästarna har hållt sig friska i det härliga kalla vädret. Jag tror mig ha hittat bra medryttare till de som jag behövde lite hjälp med.

Zorro och Melvin står hemma hos mig och har fått gå lite på sparlåga när inte tiden riktigt vill räcka till. De har dock fått en del härliga galopper i den djupa snön i skogen och på stora åkern. Elin har ridit Melvin som är fantastiskt snäll och inte har tagit ett enda glädjeskutt utan alltid uppför sig exemplariskt, men han blir trött fort i snön. Zorro verkar inte bli trött så lätt utan tuffar på med höga benlyft och jag tvingas stå i lätt sits även i traven, rider jag lätt så studsar jag högt upp varje gång jag reser mig och känner mig som en nybörjare, sitta ner är inte att försöka...

Vi har även utnyttjat snön till att rida ut en del med Buddy, Breeze och Foggy, de har fått pulsa i snön och klättra i backarna. Breeze går bara bättre och bättre, och vill tiden räcka till så kanske jag plockar med honom till klubbdressyren i Olofström på sportlovet och ser hur det funkar.

Jag har fått hem ett treårigt varmblodssto som ska ridas in, Evelina. Hon är energisk, uttrycksfull, lättlärd och skoj att jobba med. Igår tränade jag uppsittning för första gången och även om det är pinsamt så ska jag erkänna att jag har träningsvärk idag efter klättrandet och hängandet. Evelina verkade dock tycka det kändes okej och var glad varje gång jag klev upp och lät henne böja bak huvudet för att få några pellets och kika på vad jag gjorde.

Evelina går i hagen bredvid Breeze och de andra pojkarna. Breeze är kär och hans kärlek verkar vara besvarad av Evelina som lyfter på svansen och kissar mot honom. Han blir lite mer ofokuserad av detta och gnäggar lite efter henne när han ska jobba, men är varken svår att hantera eller rida. Det glädjer mig då jag vet att det varit lite problem med honom innan på våren när stona brunstar, vi ska nog ha kontroll över läget denna våren.

Jag har lekt lite med Foggy på töm, och även tömkört honom själv uppe i byn. Han gick fram med god framåtbjudning och var inte tittig. Jag har släpat bildäck efter honom då jag lett honom och även gått med skakel vid hans sida, knuffat och tryckt utan minsta reaktion. När Rui kommer och vi är lite mer folk så kan vi nog utveckla detta och kanske köra in honom. Tror det vore ett bra komplement för honom till ridningen och kanske något han kan tycka om.

Jag och Elin har jobbat lite med Fiona, ledövningar med sadel och träns samt longerat och det funkar bra. Hon är energisk som tusan och hatar att stå still, tror hon kommer att bli som en yngre kopia av tant Vendetta.

Polly gick sin första lektion igår, Bella red henne. Tingeling var kvar i hagen och ingen av dem brydde sig nämnvärt. Tingeling stod bara uppe vid banan och tittade på en kort stund, gav ifrån sig ett par gnäggningar. Polly arbetade glatt och koncentrerat och mumlade bara lite åt sitt föl en gång när hon gick förbi henne. Sen lekte Tingeling med Fiona istället och de roade sig med att jaga Mysan tillsammans en stund, när Polly kom ut i hagen igen efteråt så brydde sig inte ens Tingeling om att komma fram och hälsa direkt. Hon är en riktig tuffing den lilla skrutten!

Det har varit grått och mulet väder ett bra tag nu, längtar efter solsken så att jag kan plocka fram kameran och ta bilder på hästarna när de jobbar och leker i snön.

Jag jobbar i natt och har snart klarat av halva mitt pass. Ska gå och förse mig med lite mat snart, blir alltid hungrig när jag är vaken på natten.

På återséende!

Onsdagen den 20e januari

Hej på er!

Året har börjat bra och kallt. Jag har tagit det lugnt över jul och nyår när det var som kallast och det har mina hästar med. Nu har vi äntligen börjat komma igång igen. Rui åkte hem förra veckan för att jobba lite och slippa kylan ett tag. Han kommer tillbaka igen i slutet av febdruari då vi ska upp till Göteborg Horseshow.

Denna veckan har de börjat hugga min skog. Där ska bli betesmark i stället och jag blir glad av att fantisera om hur fint det kommer att bli där med tiden. Det ska röjas och dikas och stänglas, så vi har en hel del jobb framför oss. För pengarna som blir av skogen ska vi renovera stallet och jag vet inte alls hur mycket pengar eller jobb det kommer att kosta, bara att det kommer bli super ;)

Igår slog jag på en tappsko på Zorro så idag har jag en förfärlig träningsvärk, så är det när man är otränad. Men det är ändå stor skillnad för jag blir inte alls lika trött längre medan jag plockar av skor eller slår på tappskor, tycker också att jag börjar få till det bättre och bättre. Nu får jag ju lite extra styrketräning till vardags med när det ska skruvas i och ur broddar för att kunna träna med någon ordning.

Idag har jag ridit tillsammans med Emma i skogen, kul med sällskap! Red först Breeze, har inte ridit honom i skogen innan så det var spännande. Han travade glatt hemifrån med spetsade öron och var hur trevlig som helst. Vi red en liten sväng genom skogen och sen förbi mitt hus, där vi passade på att jobba lite med hästarna i snön ute på åkern. Jag har ridit Breeze nu kanske en vecka totalt och börjar komma på honom mer och mer. Han är rolig, känslig och lite speciell.

Sen skaffade jag mig lite ytterligare spänning i tillvaron och tog Buddy på nästa tur, när dessutom Emma hade sin busiga Beilies. Det gick bra! Buddy hittade på lite småhyss och var väldigt pigg, så vi hade skoj! Buddy är en liten prickig filur som fungerar allt bättre i ridningen. När han koncentrerar sig och jobbar på är han hur trevlig som helst att rida. Det smyger sig in lite små dispyter ibland när vi inte är överens om vilket varv vi ska gå, eller hur en övning ska utföras, men protesterna blir allt mer sällsynta och inte så kraftfulla =)

Sandra har blivit medryttare på Texas och jag är så glad att jag hittat en duktig ryttare i passande storlek som kan träna honom, han är så snäll och duktig!

Jag har annonserat efter medryttare till fler hästar nu. Hur gärna jag än vill så hinner jag inte rida alla själv så mycket som det behövs. Sen är det kul med lite sällskap och hjälp i stallet.

På tal om hjälp så utnyttjade jag min kära hund till att hjälpa till med att köra vatten idag. Samojeder är ju slädhundar så jag gjorde en enkel sele av en grimma och spännde pulkan bakom henne. Hon förstod väl inte helt vad de skulle vara bra för, och det var nog en del merjobb mot om jag dragit vattnet själv. Men hon drog och hon blev glad och stolt över allt beröm och så fick hon ett par hästpellets som tack. Tre dunkar drog hon upp till hagen, en i taget. Duktig hund! Hon sover hos mamma och pappa nu när jag jobbar natt. På morgonen när jag kommer hem så blir hon så otroligt glad och så hjälps vi åt att fodra hästarna innan vi går och lägger oss. Hon ligger brevid mig i sängen och snarkar. Ibland kommer Conny och så tävlar de om vem som jag ligga närmast mig. Imorse varknade jag med bådas ansikten bara några centimeter från mitt, sen slickade Eira katten i ansiktet och han kelade med hennes nos och tass. De är så söta och ger så mycket glädje. Nu när jag har Eira så känner jag mig inte ensam fast Rui har åkt.

Nu har jag ett par timmar kvar på jobbet och lite småpyssel som ska göras. Sen  när jag har sovit klart har jag en ledig kväll och eftermiddag framför mig, det är skönt. Jag ska sköta om hästarna, rida och sen umgås med familjen.
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS